Strukturera ditt sparande som en expert – förslag på hur aktiedelen i en portfölj kan se ut med kvantitativa strategier

Vi ska här reflektera lite över hur du kan strukturera upp ditt sparande. Vi kommer också fokusera på hur man kan fördela aktiedelen i sin portfölj. När vi talar om aktiedelen i en portfölj menar vi den del av tillgångarna som man väljer att investera i aktier. Vi menar inte det man väljer ha på bankkonto (ofta kallat likvider eller kontanter), i ränte- eller obligationsfonder samt i reala tillgångar så som fastigheter, skog, råvaror och ädelmetaller. Målet med detta inlägg är inte att försöka komma med något facit, utan att komma med tankar som kan vara bra att tänka på innan man börjar investera.

Detta inlägg är till stor del inspirerat av Jan Bolmeson på Rikatillsammans.se – tack för en bra blogg! Läs gärna fölande av hans inlägg för mer utförlig information:
https://rikatillsammans.se/strukturera-din-privatekonomi-som-ett-proffs/
https://rikatillsammans.se/de-vanligaste-fragorna-kring-att-borja-spara-och-investera/

Kom igång med att spara

Börja med att varje månad försöka spara 10% av din lön. Rikatillsammans rekommenderar 15%, varav 2% till amortering på lån och 3% till målsparande. Vi resonerar som så att ju mer du kan spara desto bättre. Men om du inte kan spara 10% så är allt bättre än inget. Att varje månad kunna spara 100 kr är mycket bra. Om du gör det kommer du troligen att få in en rutin. Om du har en rutin är det sannolikt lättare att höja sparbeloppet. Små steg är bra steg.

Bygg upp en buffert

Vi på Kvantinvestering anser att man först bör spara ihop till en buffert. En buffert är en summa pengar som ska kunna täcka oförutsedda utgifter. Det kan vara allt ifrån att något går sönder till att man blir sjuk och blir av med jobbet. Hur stor summan bör vara är individuellt och bör anpassas efter livssituation. Vi anser att man helst bör spara ihop till en buffert innan man börjar investera i aktier, men man kan också välja att göra båda två samtidigt. En buffert bör placeras på ett bankkonto. Försök gärna då hitta ett bankkonto med ränta och insättningsgaranti.

Dags att investera

När man väl har en buffert på plats, då är det dags att börja investera för att få avkastning och på det viset sätta pengarna i arbete. Då kommer frågan – vad ska man investera i? Den vanligaste rekommendationen är att placera 60% i aktier och 40% i räntor och obligationer. Aktier rör i regel sig mer än räntor och obligationer. Därför kommer aktierna sannolikt att ge mest i tillväxt men också därmed innebära mest risk. Räntor och obligationer kommer troligen röra sig mindre, och därmed ge mindre i tillväxt och också innebära mindre risk. Man kan säga att detta gör att ränte- och obligationsandelen skapar en form av “krockkudde” när aktierna svänger kraftigt. Du kan läsa lite mer om risk i e-boken Den magiska resan del 10 – Goda nyheter för den magiska formeln och en rationell Mr. Market.

Förenklat kan man säga att ränte- och obligationsfonder består av lån till framför allt den svenska staten och stora företag. Man brukar tala om dessa två som olika saker. Men egentligen kan man säga att det är samma sak – den enda skillnaden är löptiderna på lånen. En räntefond brukar låna ut pengar i max 12 månader, medan en obligationsfond brukar låna ut pengar längre än så. Räntefonder har i regel lägre avkastning och risk än obligationsfonder.

Fördelning mellan aktier, räntor och obligationer

En annan tumregel kan vara att göra denna fördelning mellan aktier, räntor och obligationer efter hur gammal man är. Man låter då ränte- och obligationsandelen bli i procent lika stor som hur många år man är gammal. Alltså, är du 30 år så har du 30% i räntor och obligationer, och 70% i aktier. Detta gör att en person som är yngre tar högre risk än en person som är äldre. Den yngre personen har “tiden på sin sida” och kan vänta ut börsens svängningar.

På liknande sätt jobbar premiepensionssystemets förvalsalternativ AP7 Såfa.[1] Så här skriver de på deras hemsida:

“Förvalsalternativet är en fondportfölj som består av två fonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Fördelningen mellan fonderna anpassas efter spararens ålder. Upp till och med 55 års ålder består AP7 Såfa av 100 procent AP7 Aktiefond. Vid 56 års ålder minskar andelen aktiefond med 3 till 4 procent per år medan andelen räntefond ökar. På så sätt utsätts spararna för allt mindre risk upp till 75 års ålder då fördelningen stannar på två tredjedelar räntefond och en tredjedel aktiefond.”

Ha en lång sparhorisont – var långsiktig

Som du ser så är det här med tid viktigt när det kommer till aktier och börsen. Vi anser att pengar som du investerar i aktier bör du kunna undvara i minst fem år. Och som du sett tidigare så gäller detta från varje gång du investerar. Alltså, investerar du år 2010 bör du kunna vara utan de pengarna fram till år 2015, likaså om du investerar år 2011 bör du kunna vara utan de pengarna fram till 2016. Ju närmre du kommer till den tidpunkt då du behöver pengarna, desto mindre risk bör du ta och desto mindre exponering mot aktier bör du ha.

Tänk på att ju längre du kan låta pengarna växa, tack vare ränta-på-ränta-effekten, så skapar du dig med tiden en större och större “pengamaskin”.

Ombalansering kan vara ett bra verktyg

Ombalansering kan vara ett bra verktyg att använda. Ombalansering kan beskrivas som att man balanserar om en portfölj till den fördelning den hade från början. Det finns flera fördelar med att ombalansera. En fördel är att en ombalansering tvingar en att göra rätt när det kommer till att “sälja när det är dyrt” och “köpa när det är billigt”. Med en tidsbestämd ombalansering till exempel varje år, sker detta på ett strukturerat sätt.

För att ta ett exempel; säg att du enligt ovan vill ha fördelningen 60% aktier och 40% räntor och obligationer i din portfölj. Du börjar därför året med att ha 60 kr investerat i aktier och 40 kr i räntor och obligationer. Under året går börsen bra och vid årets slut har aktierna ökat till 78 kr och räntorna och obligationerna till 42 kr. Det totala värdet vid årets slut är alltså 120 kr. Detta innebär att den procentuella fördelningen nu är 65% aktier och 35% räntor och obligationer. En ombalansering vid nästa års början innebär du återgår till 60%/40% fördelningen och minskar med 5% i aktierna och ökar med detsamma i räntor och obligationer. Detta innebär att du säljer av 6 kr i aktierna och för det samma köper de räntor och obligationer som du redan har. I och med detta har du sålt aktierna som ökat i värde (är dyra) och köpt mer av det som inte ökat lika mycket eller minskat i värde (det billiga).

Ombalansering i termer av kvantitativ investering kan betyda när man köper och säljer aktier i en portfölj.

Kritik mot 60%/40%-portföljen på grund av ränte- och obligationandelen

I skrivande stund (år 2017) har vi en lågräntemiljö. När räntan minskar så ökar ränte- och obligationsfonder i värde. På senare år har därför 60%/40%-portföljen fått kritik på grund av sin stora andel räntor och obligationer. Kritikerna menar att det är oundvikligt att räntan stiger och att ränte- och obligationsfonderna då kommer att minska i värde. Och de har rätt i sak.[2] Problemet är att vi inte vet när räntan höjs.
Förenklat kan man säga att en obligationsfonds värde minskar lika mycket som sin duration, vilket enkelt förklarat är löptiden på lånen. Alltså, är durationen på en obligationsfond 5 år så kommer en ränteökning på 1% att minska fondens värde med ca. 5%. För korta svenska räntefonder är den genomsnittliga durationen ca. 1 år, och för långa svenska räntefonder mellan 2 och 10 år.
Är man orolig för räntehöjningar kan man ta bort de långa räntefonderna och bara ha kvar de korta. Alternativt kan man sätta in pengarna på ett bankkonto, gärna med insättningsgaranti och så hög ränta som möjligt.

Månadsspara – köp mindre av dyrt och mer av billigt

Vi anser att det bästa man kan göra är att månadsspara. Varför? Jo, dels är det praktiskt eftersom de flesta får lön eller liknande varje månad. Men det finns också fler fördelar. Du kommer nämligen genom att månadsspara följa med i marknadens svängningar och köpa både när det är dyrt och billigt. Då slipper du oroa dig för att köpa något just före det sjunker i värde eller att sälja något precis innan det stiger i värde.

Genom att spara för samma summa varje månad får du en genomsnittlig inköpskurs på grund av att du köper mindre av något när det är dyrt, och mer av något när det är billigt. Detta gör också att du, efter en nedgångsperiod när marknaden vänder, fortare hämtar igen en temporär förlust [3]. Något som också talar månadssparande är en undersökning från Avanza bland deras kunder som visar att de kunder som gjort 12 insättningar per år har högre riskjusterad avkastning än de kunder som gjort färre insättningar [4].

Klumpsumma

Om du har en stor klumpsumma du ska investera kan det vara bra att dela upp den över ett eller flera år. Dock kanske det rent teoretiskt är bättre att investera allt på en gång, men rent känslomässigt är det troligen bättre att sprida ut investeringstillfällena. Vi kommer inte att resonera mer här om detta utan hänvisar till RikaTillsammans blogginlägg https://rikatillsammans.se/investera-allt-pa-en-gang-eller-sprida-ut-det-over-tid/ samt Vaungards undersökning https://personal.vanguard.com/pdf/s315.pdf Dollar-cost averaging just means taking risk later.

Hållbarhet

Många vill spara hållbart. Det kan innebära att man väljer bort bolag som man tycker har för stor miljöpåverkan, eller företag som tjänar pengar på till exempel tobak, alkohol eller spel om pengar. Carl Rosén har skrivit boken Bli rik på hållbart sparande och vi hänvisar till den för mer information [5]. Vi på Kvantinvestering investerar i våra portföljer efter en hållbarhetsprofil likt den Carl Rosén ger förslag på i sin bok. Du kan läsa om den här.

Kort om indexfonder

Många brukar rekommendera passivt förvaltade indexfonder eftersom de ofta slår aktivt förvaltade fonder. Detta gör de sannolikt bland annat på grund av att de i regel har lägre eller ingen förvaltningsavgift. Med olika indexfonder kan du få exponering mot olika marknader och branscher. Vill du ha så lite besvär som möjligt och nöjer dig med genomsnittlig avkastning kan en eller flera indexfonder vara ett bra val. Tänk på att ju lägre avgifter desto bättre, ett riktmärke kan vara max 0,2% i förvaltningsavgift. Men vill du försöka få en högre avkastning än den genomsnittliga måste du göra något annat. Då kan de kvantiativa strategier vi presenterar på Kvantinvestering.se vara ett bra alternativ. Du kan läsa lite mer om indexfonder i Kvantinvesterings e-bok Den magiska resan – Del 12: På aktiemarknaden finns inga gratispengar, samt på Rikatillsammans.se

Kort om investmentbolag

Man kan säga att många utav de svenska investmentbolagen är som en liten indexfond i miniformat. Investmentbolag är förenklat ett företag som äger andra företag med ambitionen att öka värdet på de företag som man äger.
Det finns ett index som följer en grupp av dessa investmentbolag. Det indexet heter SIXRX-FIIF. Dessa undersökningar och artiklar [5] visar att indexet SIXRX-FIIF de sista åren har slagit stockholmsbörsen. Vi vet dock inte om det kommer att fortsätta vara så i framtiden.
Vill man investera i investmentbolag kan man göra det genom att köpa aktier i de enskilda bolagen. Kvantinvestering anser att man då bör köpa flera stycken investmentbolag och endast de som har haft en jämn stigande kursutveckling under flera år – gärna 5 år eller mer. Man kan också få exponering mot investmentbolag genom att köpa aktiefonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag.

Du kan läsa mer om investmentbolag i artiklarna i fotnot [6] och här:
https://blogg.avanza.se/hemberg/2015/03/17/basta-nyborjaraktierna/

Hur kan aktiedelen i en portfölj kan se ut med kvantitativa strategier?

Vi ska nu titta lite på olika förslag på hur man kan dela upp aktiedelen i en portfölj. Tänk på att det är bra att vara exponerad mot många olika branscher och många olika länder för att diversifiera och sprida risker. Man kan därför se förslagen nedan som en del av aktiedelen i en portfölj:

  • 50% kvantitativa strategier, 50% indexfonder
  • 50% kvantitativa strategier, 50% investmentbolag
  • 50% kvantitativa strategier, 25% indexfonder, 25% investmentbolag
  • 50% kvantitativa strategier, 50% aktier som du väljer efter eget huvud.

En nybörjarportfölj skulle kunna se ut så här:

40% kvantitativa strategier, 40% globalfond, 10% Spiltan investmentbolag, 10% Avanza Zero eller Nordnet Superfonden Sverige.


[1] AP7 Såfa. Hämtad: 14-08-2017.
https://www.ap7.se/vart-utbud/ap7-safa/

[2] Bolmeson, Jan & Söderberg, Charlie. (2017). Gör ditt barn rikt. Bokförlaget Forum.

[3] Månadssparande. Hämtad: 15-08-2017.
Du kan läsa mer om detta här: https://www.avanza.se/manadssparande.html

[4] Bomans hörna: Sprid dina inköp när börsen är osäker. Hämtad: 15-08-2017.
https://blogg.avanza.se/avanza/sprid-dina-inkop-nar-borsen-ar-osaker/

[5] Rosén, Carl. (2016). Bli rik på hållbart sparande. Kalla kulor förlag.

[6] Resultatet en bra bit över börsen! Hämtad 18-08-2017.
https://www.nordnetbloggen.se/resultatet-en-bra-bit-borsen/24/05/2016/
Investeringsbolagen fortsätter överavkasta – SIX. Hämtad 18-08-2017.
https://blogg.six.se/2015/11/20/investeringsbolagen-fortsatter-overavkasta-six/
Ska man spara i investmentbolag? Hämtad 18-08-2017.
https://rikatillsammans.se/ska-man-spara-i-investmentbolag/

2 tankar om “Strukturera ditt sparande som en expert – förslag på hur aktiedelen i en portfölj kan se ut med kvantitativa strategier

  1. Pingback: Kvantinvesterings gyllene regler för kvantitativt aktiesparande – Kvantinvestering

  2. Pingback: Hur kan jag månadsspara i en kvantitativ portfölj? - Kvantinvestering

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *