Vad är momentum?

Momentum eller prismomentum handlar om en akties kurs- eller prisuppgång i förhållande till andra aktiers kursuppgång. Detta kan man mäta i olika tidsintervaller så som 6 månader eller 12 månader. Momentum-effekten kallas ibland för Relative strenght.

Tim du Toit på Quant Investing skriver fritt översatt så här om momentum: [1]

Momentum är observationen att de aktiekurser som har presterat bra (ökat) i förhållande till andra aktiekurser, i genomsnitt fortsätter att överträffa (öka) andra aktiekurser, och att de aktiekurser som har utvecklats relativt dåligt (minskat) tenderar att fortsätta underprestera (minska) andra aktiekurser.

Momentum beräknas genom rangordning av en akties kursrörelse mot andra aktiers kursrörelser.

Om du till exempel tittar på 12 månaders momentum är aktien med det högsta (eller bästa) momentumet den aktie som har haft den största kursökningen under föregående 12 månader, jämfört med andra aktier.

Studier på momentum-effekten

En av de kanske mest kända studierna på momentum-effekten är författad av forskarna Jegadeesh och Titman. [2] Studien är från 1993 och heter Returns to Buying Winners and Selling Losers: Implications for Stock Market Efficiency. [3] I studien fann forskarna just att aktier som presterat bra historiskt tenderar att fortsätta prestera bra i framtiden, och att aktier som underpresterat tenderar att fortsätta underprestera framöver. Fenomenet kallar de för momentumeffekt och studien grundar sig i en analys av olika portföljer som hålls mellan tre till tolv månader innan de byts ut. [4] Framförallt var det strategin med formation på 12 månader och holding period på 3 månader som genererade högst avkastning över tid. [5]

Johannes Westin skriver följande i sin kandidatuppsats Momentumeffekten på den svenska Large Cap marknaden och verktyg för identifiering av trender i marknaden: [5]

“Jegadeesh & Titman (2001) följde sedan upp deras egna studie av momentumeffekten som gjordes 1993 men gjorde det i realtid under åren 1990 till 1998. Likväl som undersökningen åren 1960 till 1989 visar författarna att momentumeffekten fortsätter att leverera signifikant positiv avkastning vilket leder till tron på momentumeffekten som en applicerbar investeringsstrategi stärks.” [6]

I Jegadeesh och Titmans studie från 2001 undersökte de också innehavsperiodens effekt på avkastningen. Slutsatsen blev att portföljer som hålls mellan 13-60 månader uppvisar negativ avkastning. [4]

Westin [5] skriver vidare om forskarna Conrad och Kauls undersökning An anatomy of trading strategies från 1998 där de menar att momentumstrategier bara fungerar på medellång sikt (3–12 månader). Detta leder till att “contrarian” strategier passar sig bättre för “holding” perioder längre än 12 månader. Med “contrarian” strategier menar Conrad och Kaul strategier som bygger på “reversal”. Man kan säga att värdestrategier grundar sig på ett contrariansynsätt. [4]

Anledningar till momentum-effekten

I Jegadeesh och Titmans studie från 1993 menar de att momentumeffekten kan beror på att enskilda aktier kan uppleva fördröjda prisreaktioner till följd av bolagsspecifik information. Dessa fördröjda prisreaktioner kan beror på att investerare överviktar tidigare vinnare och säljer av tidigare förlorare. Detta leder till att dessa aktier avviker från deras långsiktiga priskurva och därmed skapar överreaktioner på tidigare lämnad information. [5]

I sin undersökning från 2001 skriver Jegadeesh och Titman att en förklaring till varför momentumeffekten uppstår kan vara att investerare inte ändrat beteende sedan 1960 utan fortfarande väljer att köpa aktier som tidigare presterat bra och sälja aktier som tidigare presterat dåligt. Något som styrker tesen att det sker en överreaktion i aktiekursen som sedan leder till en korrigering av aktiepriset, är att momentumstrategier som behåller aktier i 12–60 månader har negativ genomsnittlig avkastning. [5]

Studier på svenska aktier och momentum-effekten

Här listar vi några studier på svenska aktier och momentum-effekten. Studierna kan definiera och behandla strategierna på lite olika sätt, samt ha sina egna mättekniska problem. Detta lämnar vi till läsaren att undersöka mer.

En studie är från 2017 och heter Momentumeffekten på den svenska Large Cap marknaden och verktyg för identifiering av trender i marknaden. [5] Kandidatuppsatsen är författad av Johannes Westin på Handelshögskolan i Stockholm. Undersökningen utfördes på Large Cap aktier på Stockholmsbörsen under perioden 2000-2017. Topp 10 % av aktierna köptes utifrån dess 12 månaders momentum och behölls i 3 månader. Den genomsnittliga årliga avkastningen blev 22,61 % jämfört med 3,22 % för indexet OMXSPI.

Fler studier på svenska aktier och momentum-effekten

Nedan listar vi några studier genom att uppge deras namn och sammanfattning.

Momentum strategies: Empirical evidence from the Swedish stock market

Sammanfattning: The study is based on the study of Jegadeesh and Titman (1993, 2001) which found evidence of succesfull trading strategies which yielded significant positive abnormal returns by exploiting a momentum pattern in stock prices. The purpose of this study is to contribute with empirical results to the discussions of efficient markets, momentum effects and behavioral finance by providing evidence from the Swedish stock market between the years 1998 and 2013. The conclusion is that there exists a Momentum Effect on the Swedish stock market. The utilization of momentum strategies yields significant positive abnormal returns. The Efficient Market Hypothesis is a model which might hold in the long-term, but shows limitations in the short-term. The implications of the results of this study are that short-term investor behavior and momentum profits might be partially explained by behavioral finance models but the origin of the momentum profits need to be further evaluated.

Källa: https://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A726279&dswid=-1484

Momentum – Trendspotting in the Swedish Stock Market

Sammanfattning: We set out to investigate the presence of momentum in the Swedish stock market in an attempt to distinguish whether the market displays the weak- and the semi-strong form of efficiency. Adopting a strategy similar to that of Jegadeesh and Titman (1993) and (2001), where past winners are bought and past loser are sold, we are able to show that momentum indeed is present, earning approximately 1 percent per month at a medium-term investment horizon. When investigating the sources of the momentum profits we find that neither the CAPM nor the Fama and French three-factor model are sufficient in explaining this phenomenon. After establishing that these profits were robust to these risk factors, we used the momentum factor in order to estimate the Carhart (1997) four-factor model. Comparing it to the three-factor model, we find that the momentum factor is significant and might be helpful in explaining variations in stock return.

Källa: https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/2154813

En empirisk undersökning av momentumeffekten på Stockholmsbörsens Large Cap-lista

Sammanfattning: I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie. Slutsatsen är att Stockholmsbörsens Large Cap-lista inte uppfyller kraven för en svagt effektiv marknad. Den effektiva marknadshypotesen kan utifrån detta ifrågasättas.

Källa: https://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A332439&dswid=2125

The Momentum Effect: Evidence from the Swedish stock market

Sammanfattning: This thesis investigates the profitability of the momentum strategy in the Swedish stock market. The momentum strategy is an investment strategy where past winners are bought and past losers are sold short. In this paper Swedish stocks are analyzed during the period 1999 – 2007 with the approach first used by Jegadeesh and Titman (1993). The results indicate that momentum investing is profitable on the Swedish market. The main contribution to the profits is derived from investing in winners while the losers in most cases do not contribute at all to total profits. The profits remain after correcting for transaction costs for longer termed strategies while they diminish for the shorter termed ones. Compared to the market index, buying past winners yield an excess return while short selling of losers tend to make index investing more profitable. The analysis also shows that momentum can not be explained by the systematic risk of the individual stocks. The evidence in support of a momentum effect presented in this thesis also implies that predictable price patterns can be used to make excess returns; this contradicts the efficient market hypothesis.

Källa: https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A132257&dswid=-6048

Momentum Profits and Return Persistence on the Swedish Stock Market

Sammanfattning: Within the field of momentum effects, this paper investigates whether a zero-investment strategy, where a short position in a portfolio of previously bad performing stocks finance a long position in a portfolio of past well performing stocks, generate positive returns in the period 1987 to 2008. The primary focus is to examine whether it is possible to earn abnormal returns from such a strategy and if these returns can be explained by various types of risk measures. Moreover, we also investigate if we can observe any kind of persistence pattern among the included portfolio companies. We find that several strategies yield significant momentum returns, especially those strategies having an evaluation period of six to twelve months and a holding period of one to six months. When adjusting for various conventional measures of risk, we find that many of the strategies with previously significant returns continue to generate significant returns even after the risk-adjustment. Traditional models, such as CAPM and the Fama-French model, proved to explain momentum returns to some extent whilst adding a coskewness factor to the latter model only slightly improved the results. Finally, we find evidence for that the probability of being included in either of the two portfolios under investigation in two consecutive periods is significantly larger than expected.

Källa: https://arc.hhs.se/download.aspx?MediumId=559

Läs gärna också:


[1] 10 myths about momentum investing, squashed. Hämtad 22-11-2017. 
https://www.quant-investing.com/blogs/general/2015/01/13/10-myths-about-momentum-investing-squashed

[2] Torssell, Johnny., Nilsson, Peter. & Hellström, Johan. (2011). Framgångsrik Aktiehandel – 10 vinnande strategier. Aktiespararna Kunskap.

[3] Returns to Buying Winners and Selling Losers: Implications for Stock Market Efficiency. Hämtad 22-11-2017.
https://www.e-m-h.org/JeTi93.pdf

[4] EBIT eller EBITDA? Med syfte att uppnå överavkastning. Hämtad 22-11-2017.
https://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1114744/FULLTEXT01.pdf

[5] Momentumeffekten på den svenska Large Cap marknaden och verktyg för identifiering av trender i marknaden. Hämtad 22-11-2017.
https://arc.hhs.se/download.aspx?MediumId=3840

[6] Profitability of Momentum Strategies: An Evaluation of Alternative Explanations. Hämtad 22-11-2017.
https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.190.7925&rep=rep1&type=pdf

4 tankar om “Vad är momentum?

  1. Pingback: Varför kombinera en strategi med momentum? – Kvantinvestering

  2. Pingback: Vad är egentligen Trending Value? - Kvantinvestering

  3. Erik Boström says:

    En elementär fråga. Om man har en portfölj med 40 aktier så redovisar banken alla i en portfölj A – Ö. Om man vill sortera aktierna i fyra grupper (ex avkastningsaktier, värdeaktier, tillväxtaktier och kvantinvestering) och se resultat och utveckling för vardera gruppen. Hur löser man detta?

    Jag har på senare tid använt mig av Investtech, teknisk analys, för att välja ut aktier som går bra att satsa på. Över tid blir det rätt många korta affärer. Jag är intresserad av tekniken kvantinvestering om jag nu kan lära mig och förstå hur det fungerar.

    • Kvantinvestering says:

      Hej Erik,
      Tack för frågan!

      Om du vill sortera aktierna i fyra grupper måste du bestämma kriterier för de olika grupperna. Alltså, du måste bestämma vad det är som avgör (enligt dig, någon annan eller något annat) att en aktie ska kallas “värdeaktie” eller “tillväxtaktie” eller något av de andra två sakerna. Du kanske sedan kan flytta dessa till olika konton – ha ett konto för “värdeaktier”, och ett för “tillväxtaktier” och så vidare, för att se resultat och utveckling. Alternativt kanske du kan skapa en bevakningslista för varje grupp, och på så sätt se resultat och utveckling.

      Om du vill lära dig mer om Kvantinvestering kan du göra det här: https://www.kvantinvestering.se/2017/11/08/vad-ar-kvantitativ-investering/
      Här är också en liten kort video: https://www.kvantinvestering.se/2017/11/09/video-introduktion-till-kvantinvestering-och-en-snabbguide-for-att-komma-igang/
      Vill du läsa mer är e-boken “Den magiska resan” en bra start: https://www.kvantinvestering.se/lar-dig-mer/
      E-boken bygger på Joel Grenblatts bok “En liten bok som slår aktiemarknaden (fortfarande)”.

      Om du blir medlem här på Kvantinvestering kan du bland annat enkelt följa sex stycken kvantitativa strategier som man enkelt kan investera efter. Här är en lite guide för att komma igång med en kvantitativ portfölj: https://www.kvantinvestering.se/2017/11/08/hur-kommer-jag-igang-med-en-kvantitativ-portfolj/

      Enkelt förklarat kan Kvantinvestering innebära att man varje månad går in på en lista, och köper aktier i de två översta bolagen på listan. När man behållt bolagen i ett år, så byter man ut dem mot nya bolag på listan (om inte samma bolag är högst på listan, då kan man behålla dem). Man kan också ta hänsyn till en hållbarhetsprofil om man vill, när man väljer aktier, och på så sätt försöka spara etiskt och miljövänligt. Det gör vi när vi väljer aktier till våra portföljer: https://www.kvantinvestering.se/2017/11/08/hallbarhetsprofil/

      Fråga gärna mer om du vill!
      Hälsningar teamet på Kvantinvestering

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Investera i din hälsa…

Studier visar att människor som utsätts för blått ljus på kvällen får svårare att somna, och det blå ljuset kan påverka din dygnsrytm. Surfplattan och mobil- eller datorskärmen strålar ut blått ljus på en frekvens som lurar kroppen att tro att det är dag.

Vill du försöka förhindra detta kan du använda mjukvara. Om du har en lite nyare Mac kan du använda Apples egna Night shift. Har du Windows 10 kan du troligen använda deras Night light. Har du inget av detta kan du använda f.lux. För din telefon kan du prova att söka i din app-store efter en app som heter något i stil med “Night mode” eller “Blue light filter”.

Lycka till!

Hej! Kvantinvestering är anpassat för större skärmar.

Detta eftersom våra aktielistor fungerar bäst på dem. Detta gäller även Start-sidan, Lär dig mer, Om oss och vår Tack-sida. (Vi jobbar på att förbättra detta.)

Men vår blogg fungerar bra på mindre skärmar. Om du har möjlighet, ta gärna en titt med en dator!

Prenumera på vårt nyhetsbrev och få vår 34 sidor långa e-bok Den magiska resan.

E-boken baserar sig på Joel Grenblatts bok En liten bok som slår aktiemarknaden (fortfarande) som handlar om The Magic Formula. I E-boken får du lära dig mer om aktiemarknaden, hur du kan bli rik, kvantitativa investeringar samt såklart The Magic Formula eller Den Magiska Formeln.