Varför ska jag spara i aktier? Om ränta-på-ränta-effekten

Den enkla svaret på frågan rubriken ställer är troligen att du ska spara i aktier på grund av ränta-på-ränta-effekten.

Det sägs att Albert Einstein kallade ränta-på-ränta-effekten för världens åttonde underverk. Effekten kallas också ibland för snöbollseffekten. Ibland kan ränta-på-ränta-effektens kraft vara svår att förstå för oss människor. Vi ska därför nu avsluta denna artikelserie med att se på några olika exempel gällande ränta-på-ränta-effekten för att inspireras till att komma i gång och spara.

Vi ska se på vad ett månadssparande med olika belopp och olika räntor kan ge under lång tid.[1]

Nedan visar vad ett månadssparande på 1000 kr och olika årlig ränta ger i slutvärde efter 30 år.

Årlig räntaMånadssparande på 1000 kr
slutvärde efter 30 år
6%1’005’620 kr
10%2’171’321 kr
15%5’999’483 kr
20%17’019’095 kr

Nedan visar vad ett månadssparande på 2000 kr och olika årlig ränta ger i slutvärde efter 30 år.

Årlig räntaMånadssparande på 2000 kr
slutvärde efter 30 år
6%2’011’240 kr
10%4’342’642 kr
15%11’998’966 kr
20%34’038’189 kr

Så här kan du alltså bygga din egen pengamaskin.

Men du kanske känner att du inte kan spara 1000 kr i månaden. Låt oss säga att du är 20 år och kan spara 200 kr. Det är 45 år tills du går i pension och det är din sparhorisont. Vad blir då slutvärdet efter 45 år med en årlig ränta på 10%?

Efter 45 år har ett månadssparande på 200 kr och med 10% årlig ränta växt till 1’897’909 kr. Det är väl inte så dum pensionspresent? Om du istället stoppat 200 kr varje månad i 45 år “i madrassen” hade du bara haft 108’000 kr (200*12*45=108000). Och då har vi inte ens tagit med i beräkningen att pengar över tid tenderar att “krympa” i värde.

En annan anledning till att spara i aktier är saker och ting tenderar att bli dyrare. Därför kan man säga att pengar som man bara “stoppar i madrassen” tenderar att “krympa” – bli mindre värda. Ett bra ställe att se hur pengar “krymper” kan man göra här hos Statistiska centralbyrån.[2]

Sammanfattningsvis; ränta-på-ränta-effekten är verkligen en anledning till att komma i gång och spara.

Läs gärna också:


[1] Räkneexemplen är uträknade med Excel-mallen Jan Bolmeson tillhandahåller på bloggen RikaTillsammans.se. Räntan beräknas årligen och i början av varje period. Med reservation för fel.
Ränta-på-ränta-formler, Excels slutvärde() och min kalkylator. Hämtad 04-09-2017.
https://rikatillsammans.se/ranta-pa-ranta-formler-excels-slutvarde-och-min-kalkylator/

[2] Prisomräknaren. Hämtad 28-08-2017.
http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *